I går kväll hände något märkligt. Jonathan, som inte varit förtjust i böcker överhuvudtaget, ville läsa för oss. Så följde hans lilla finger raderna i boken och han pratade på sitt eget språk - Jonathanska. Rubriken till varje historia fick vi läsa men i övrigt skulle han läsa för oss. Satt på sängen med sin lilla huvjacka uppdragen och med huvan långt ner i pannan och mässade för oss. I boken om Bananer i pyjamas, där bananerna heter B1 och B2, så visade pappa honom där det stod B1 och B2. Därefter läste han B1 och B2 överallt där det stod i texten.

Det första han gjorde i morse var att plocka fram boken och så skulle han läsa för mig. Igen på samma sätt, och han KOM IHÅG B1 och B2 och läste det varje gång det förekom i texten. Mitt hjärta jublar! Dels för att han intresserar sig för böcker, för texten och kan utläsa saker ur texten.

Det är likadant som jag ser honom göra på datorn - han googlar. Skriver något obegripligt i sökrutan och så letar datorn upp sidor (ibland finns det ju inget på sökord som ser ut som "xdafewarsxzxcsze" av förklarliga skäl). Första gången var i slutet av sommaren, början av hösten när Jonathan googlade första gången. Eftersom han kan siffrorna så skrev han metodiskt ner alla siffror från 1 till 9. Upp kom en video i YouTube med hans favorit - Svampbob fyrkant - se länk. Döm om hans (och min...) förvåning och lycka. Han skrattade och klickade på videon. Sedan kom det upp fler i samma kategori på You Tube och han satt där och tittade på olika musikinslag med Svampbob som "huvudsångare" (saxat från de olika tecknade avsnitten).

Nu fick jag lära mig här i veckan att det finns en talsyntes inbyggd i Windowssystemet. Det måste jag bara testa med Jonathan - se om det fungerar. Om han kan skriva i Word och datorn läser upp det han skriver - vilket han älskar när jag gör även om det är "wfsdreasfa", så skrattar han gott - så kanske vi har ännu en utveckling på gång. Jag tänker då på Amanda Baggs som jag skrivit om tidigare i bloggen - med talsyntes och om det Jonathan säger är riktiga ord men han faktiskt inte kan uttala dem - så kanske vi kan få detta att bli riktigt bra. Ett av målen för mig är att lära honom bokstäver och läsa och talsyntes till datorn... Tänk om det han säger verkligen är riktiga ord i riktiga meningar - men han inte kan uttala dem. Som jag sagt så många gånger tidigare - önskar att jag haft en översättningsmaskin. Nu kanske vi kan göra det i datorn. Vilken möjlighet som kan öppna sig...

Soliga hälsningar från ett regnigt, ruskigt och grått uteväder

Anna