Igår, måndag morgon, och det var dags att åka till dagis. På väg ner till hallen så tar Jonathan sig för magen och börjar gråta. "Ont i magen" sa han med ynklig röst. Jag följde honom till toaletten men där fanns ju ingen toalettsits så jag sprang upp och hämtade den. Han satte sig på toaletten men det kom inget. Vi åkte till dagis.

Vid 13-tiden ringde de och sa att han precis sovit på vilan (vilket inte hänt på två år eller så...) och att han kändes varm. Riktigt varm, sa Jenny. Jag kommer och hämtar honom sa jag och packade ihop och informerade på jobbet. Väl hemma så fick han fruktsoppa med Ipren i. Så var han litet piggare ett tag, efter att vi lagt oss att vila en stund. På kvällen ville han lägga sig vid halvnio, vilket inte hänt på ett år eller så. Jag kände att han var litet varm men tyckte inte att han behövde något för det.

Vid 22-tiden hörde jag honom gny litet inne i sovrummet. Jag började göra mig iordning för att gå till sängs och när jag kommer in i sovrummet ligger han där och skakar med hög, hög feber. Jag hade gjort iordning två flaskor till natten (han vaknar fortfarande 2-3 ggr per natt och vill ha något att dricka) varav en med Alvedon i. Han drack upp hela den och jag kände att han sakta slutade skaka. Jag sov oroligt och vaknade för det minsta han rörde sig.

Jonathan vaknade när storebror och pappa nästan var klara att gå till skola och jobb. Han vaknade feberfri, litet trött men annars pigg. Hela förmiddagen har han varit jättepigg, fram till lunch. Lunch ville han knappt ha någon alls och stängde bestämt dörren till köket efter att ha ätit två bitar... 5 minuter senare började han gråta därute, sa att den lille plastgubben slagit honom (antagligen ramlat ner på hans fot, men det kan ju inte ha gjort så ont). "Jag är så kall mamma", sa han, och började skaka igen. Han var verkligen iskall om händer, armar och kinder och sedan var han febervarm igen, men inte som inatt.

Vi lade oss i sängen i sovrummet och vilade och jag försökte tina upp honom. "Åh tack, mamma!" sa han då med sin lilla röst. Han fick en flaska fruktsoppa med Ipren i, och nu är han piggare igen. Jag försökte fråga vad som var fel, om det gjorde ont någonstans på hans kropp (det enda svar jag fick var foten där plastgubben ramlat ner).

VAD är detta? Jonathan är inte förkyld eller nånting, men man får ju inte febertoppar och frossa av ingenting...?! Någon som har en idé därute? Jag blir inte klok på detta... Men han får väl Alvedon eller Ipren i valda doser ändå...

Själv är jag sååå trött och slut i kroppen, utan att ha gjort något nämnvärt - 2 timmar i trädgården igår förvisso, men sååå jobbigt var det inte... Jag är som en uthälld pommac - helt lealös i kroppen, svag och orkeslös och vill bara gå och lägga mig. Vilket jag inte får för den lille killen...

Mysteriumet håller i alla fall min hjärna sysselsatt - vad kan det vara...

Ni får gärna gissa - finns endagarsfeber som sjukdom??

Kram på er från dödstrött

Anna