Idag fick jag vara hemma med Jonathan, dålig i magen som han var.

Jag frågade honom om vad han ätit och druckit igår.

Då svarade han -"Jag drack regnvatten igår, Mamma!"

"Jag svalde inte det, utan spottade ut det!" och log sådär litet skevt som bara han gör...

Vad ska man säga?

Jag får inte i honom nya maträtter (även om han numera äter det mesta på skolan i alla fall) men REGNVATTEN går bra att stoppa i munnen... Jag förstår inte autism ibland, även om Jonathans faiblesse för att äta snö gav mig en mening och förståelse efter att ha sett filmen "Snowcake", om en kvinna med autism som älskade att äta snö...

Tack och lov kom det dåliga i magen "rätt väg" och efter en dag eller två hemma så är Jonathan säkert på benen igen, men så mycket man skulle undvika om han bara förstod sånt litet mer.... Vi får jobba med det!

Kram på er

Anna